Skillnaden mellan offentligt underskott och offentlig skuld

Skillnaden mellan offentligt underskott och skuld är att den första är en flödesvariabel och den andra är en stockvariabel. Det offentliga underskottet representerar med andra ord skillnaden mellan inkomster och kostnader under ett visst år. Under tiden är skuld den variabel till vilken underskottet läggs till eller subtraheras. Resultatet är den totala offentliga skulden.

Det är värt att nämna att det offentliga underskottet, som en skillnad, kan vara positivt eller negativt. Om utgifterna är större än inkomsterna blir skillnaden (intäkter – utgifter) negativ. Omvänt, om inkomsten är större än kostnaderna, blir skillnaden (intäkter – kostnader) positiv. När skillnaden är negativ kallas det ett offentligt underskott. Tvärtom, när skillnaden är positiv kallas den för det offentliga överskottet. Även om det är sant, att även om det har olika namn är det samma storlek.

• Se betydelsen av överskott
• Se underskottets betydelse

Sätt att finansiera det offentliga underskottet

För att finansiera det offentliga underskottet under på varandra följande år kan staten agera på tre sätt:

1. Genom skatter: det är vad vi känner som finanspolitik , genom att höja skatterna kan de driva in mer, och regeringen svarar.
2. Emission av pengar: det är en metod som inte längre används i utvecklade länder. Det genererar inflation och deprecierar den nationella valutan, vilket förhindrar att den inhemska ekonomin fungerar väl och utvecklas.
3. Emission av offentliga skulder: Statskontoret tar upp finansiering, ger ut tillgångar vid olika tidsperioder (obligationer, växlar, etc.), för vilka det måste betala investerare en viss avkastning. Nämnda emission måste godkännas enligt lag och respektera de restriktioner som åläggs den i de allmänna statsbudgetarna. Ju större skuld ett land har och dess finansieringsbehov, desto mer komplicerat är det för privata företag att få den, eftersom de konkurrerar med staten och måste betala mer än den, vilket gör deras finansiering dyrare och mindre konkurrenskraftiga. vad vi känner som utträngningseffekten , en situation som tränger undan privata skulder från marknaden.

I det aktuella fallet emitterar statskassan obligationer och växlar med olika löptider (emission av offentliga skulder). Låt oss föreställa oss att du idag ger ut 1 miljard euro i form av obligationer med en löptid på 10 år. Investerare kommer att få en periodisk ränta i 10 år, i utbyte mot att de finansierar staten vid den tidpunkten, fram till förfallodagen.

Den ackumulerade "levande" summan av statskassan för att finansiera det offentliga underskottet är vad vi kallar offentlig skuld. Normalt uttrycks det också som en procentandel av BNP för det året.

Av denna anledning kan det offentliga underskottet bli -5,9 %, och är förenligt med en offentlig skuld som motsvarar 99,3 % av BNP, som vi kan se i Spanien i tabellen nedan.